De olika liven vi lever

Sjukt länge sen jag skrev, jag vet. Har hållit mig lugn ett tag, tänkt en del och så vidare, ni vet hur det är. Förrförra helgen var jag på kräftskiva, och åt mitt livs första kräftor. Inte för att jag inte varit på skiva förut, men jag är i det stora hela väldigt anti saker som kommer från havet när det gäller födointag. Hur som, en tanke slog mig när jag vaknade på en kollegas/värdens soffa om lördagsmorgonen, med rätt suddiga bilder av vad som egentligen hänt kvällen innan (ja, det förtärdes en del dryck liksom, "Kräftor kräva dessa drycker" osv.). Tanken över vilka olika liv vi lever. Jag, som ung, singel och obunden till något egentligen kan utan vidare säga upp alla planer för dagen för att jag just vaknade på en soffa, exempelvis, medan vissa av mina kollegor sitter med fru och barn, och är så kallade ansvarstagande vuxna. Stundtals undrar jag vad fan jag håller på med, eftersom det i bekantskapskretsen börjar utkristallisera sig par och en viss fasthet i hur det sociala livet bedrivs. Jag träffar mina vänner bra mycket mer sällan än jag skulle vilja. Liksom var har jag tagit av huvudvägen och svängt in i skogen? För man förväntas när man är i min ålder ha någon form av fast förhållande och börja etablera sig både på arbetsmarknaden och i livet i stort, något som jag kanske inte riktigt gjort än. Stundtals ligger min ångest tung. Det blir inte bättre av att jag läser en av Ulf Lundells medelålderskriser heller, och suktar efter kärleken.

Jag har också i mina tankar konstaterat att jag förnekar mig själv ganska mycket i mitt arbetsliv, då jag tidigare varit en pojk/man med ganska starka åsikter som jag varit tämligen öppen med, och samma sak med kroppskonst och umgängesliv, något som jag nu håller relativt tyst om och döljer bakom en städad fasad iförd skjorta och slips.

Thaiboxningen är igång igen, jag håller på att bli lite mer vältränad och hälsosam, vilket är jävligt skönt. Förra veckan han jag träffa både A och M, samt L, och träffade även en trevlig person som vi kan kalla B som jag kom bra överens med, det var länge sen något sådant hände. Dock håller mitt jobb på att döda mig, det är mycket nu, och folk blir sjuka och jag blir inringd och det är nya elever osv. Att jag dessutom håller på att bli förkyld gör inte saken bättre. Nog rantat för idag.