A bit of a fucking crisis, yeah?

Idag är ingen fantastisk dag kan jag säga. Eller i alla fall ingen fantastisk kväll. Jag krisar lite, och saknar studietiden och 'the care free days'. Det jag saknar mest är den sociala biten av det, för som det ser nu är det bara en jävla massa jobb och ett starkt begränsat socialt liv på grund av arbetstider och avståndet till min gamla sociala krets, som nu är utspridd på en mängd platser. Det suger ganska hårt. Jag har även insett att jag troligtvis är ett svin på vissa sätt.