Veckouppdatering, nu går vi loss

Det var en vecka sen nästan, jag skrev sist. och Vilken vecka det har varit. Hade en jättestor tvådagarsbakfylla efter valborg, mådde inte alls bra den helgen där... dock blev det saker gjorda på uppsatsen. Så i måndags ville den gode Fredwurst ha sällskap till stormarknaden, det fick han, snäll som jag är. Det hela slutade dock med en liten krock utanför resecentrum, inbackandes i en taxi som kom alldeles för fort. Mycket skadad plåt, och en skadad Fredwurst på det, så det sög lite. Sen hände det inte så mycket förrns igår, då det var klubb Din Mamma på gasquen, något som jag, J, E och Raxl (av Raxl kallad 'the usual fuckups') kände att vi skulle gå på, så J kom över på eftermiddagen på en kaffe, som blev en whisky, som blev en till whisky som blev schnitzel med öl. Trevligt med lite sällskap och umgänge sådär en onsdag. Hur som helst, det var trevligt i gasquen, O mötte upp, vi såg bandet, tog någon öl till för att sen köpa mängder med chicken nuggets på McD och gå hem till J för mat och serier och en liten jävel. Kändes som att vara 20 igen. Idag hade jag dock min första handledning om uppsatsen, det gick bra, var trevligt, fick tips. Så, det var veckorapporten.

Nu över till något annat. Jag vet att jag är sen med att säga mitt i debatten, men vafan. Amelia Adamo kallar, efter Fridolins bok 'Blåsta', 80-talisterna lata och ohängda i stort sett, eftersom vi enligt henne inte är beredda att jobba för oss. Hon glömmer dock enligt mig att ta in viktiga faktorer i ekvationen, nämligen att när hon var ung var Sveriges välfärd på väg upp, samhället blev bättre, inkomsterna ökade, och det fanns helt enkelt bättre möjligheter. Vi som är födda på 80-talet har hittills genomlevt åtminstone två ekonomiska kriser, och åtskilliga nedskärningar i välfärdssystemet. Vad vill jag ha sagt med det här? I stort sett 'håll käften'. Det var mina två röda ören i diskussionen.